En nylanserad webbplats är lite som ett nyfött barn, föräldrarna tycker att den/det är det vackraste, gulligaste och mest fantastiska som finns. Ett mirakel i en underbar dimma av rosa glädje efter all väntan! Till skillnad från ett nyfött barn ska ju dock en nylanserad webbplats, app eller annan digital lösning gå till jobbet direkt och börja leverera mot affärsmål. Och tänk om allt jobb lett fram till något som inte kan göra jobbet, eller som målgruppen, dess användare, inte gillar eller förstår? Det är tyvärr ganska vanligt om man inte gjort ett ordentligt jobb med användartester innan lansering. Vi på Digitalist hjälper våra kunder att säkerställa en god användarupplevelse kring nya webbsidor och tekniska lösningar för slutanvändare. Det här sker både inför stora lanseringar och löpande för att få in ovärderlig feedback från dem som verkligen räknas, användarna.
Som man frågar får man svar
När det kommer till kvalitativa användartester av webbplatser vill vi undvika att kontaminera respondentens beteende med stress, ledande instruktioner och betungande förväntningar. Man vill få så ärlig feedback som möjligt.
Därför använder vi oss ofta av en metod som, efter en kort och neutral introduktion, ger testpersonen enkla uppgifter att lösa. Sedan bara observerar vi, även om hen misslyckas. Uppgifterna kan vara till exempel att hitta ett visst innehåll, att genomföra ett köp eller liknande. När alla uppgifter har genomförts kan vi fråga om specifika saker som respondenterna kanske missat eller inte använt, tex ”Vad tror du att den här knappen betyder?”, ”Saknar du något här?”. Slutligen noterar vi “övriga kommentarer” om sådana finns.
Under testet kan respondenten observeras av testledare samt övriga intressenter i ett annat rum, via video och ljud. Respondenterna uppmanas att lösa uppgifterna, utan press på att de ska komma fram till “rätt svar”. Endast i fall då respondenterna kör fast, ges ledtrådar. Efter att respondenten lyckats eller misslyckats med uppgifter, kompletterar testledaren med frågor om hur respondenten saknar något, om denne skulle vilja att gränssnittet skulle kunna förändras för att vara tydligare eller enklare.
Urval
Vad beträffar kvantiteten gäller den gamla devisen, ju mer desto bättre, men av ekonomiska skäl vill man ju i allmänhet begränsa antalet intervjuer, eftersom varje timme kostar pengar.
Därför brukar vi börja med ett mindre antal, 5–10 personer, för att se om vi direkt får tydliga indikationer i någon riktning, exempelvis ”alla begår samma misstag” eller ”ingen fattar någonting”. I många fall kan detta, i kombination med UX-expertens omdöme räcka som underlag för en iteration. Är svaren motsägelsefulla, kan det vara ett tecken på att man bör genomföra fler användartester. Efter en iteration kan man genomföra ett nytt test.
Det är viktigt att inte bara genomföra tester på individer som har stor förförståelse för det som ska testas. Ett exempel är medarbetare, konsulter eller andra som har varit inblandade i produktionen av lösningen som ska testas. Det finns stor risk att de är lika jäviga som föräldrarna som tillfrågas om de tycker att deras nyfödda barn är gulligt.
Begränsningar
Ibland har man bra tillgång till testdeltagare, lokaler och teknik för testet. Ibland inte. Vi är vana att anpassa oss till olika förutsättningar, och det kan vara mycket värdefullt med tester och intervjuer på distans via videokonferens eller telefon. Man kan också kombinera kvalitativa tester med kvantitativa studier med hjälp av enkäter eller A/B-test, alltså att man till exempel exponerar olika grupper av användare för olika varianter av den digitala lösningen och sedan mäter hur de agerar.
Exempel på leverabler
Digitalists ansvar kan vara att
- tillhandahålla hårdvara och mjukvara som möjliggör studien
- rekrytera respondenter utifrån listor med kontaktuppgifter
- som testledare leda respondenterna genom de olika uppgifterna
- dokumentera respondenternas beteende, vilka problem de stöter på, samt deras eventuella förslag på förbättringar
- sammanställa en rapport som redogör för vilka funktioner och delar av användarens upplevelse (UX) som fungerar, respektive inte fungerar, samt förbättringsförslag.
- Videoinspelningar i form av videofilmer
Mål
Ofta författas en sammanställning, en rapport, från användarstudien som ska ange vad som skulle kunna förbättras och vilka problem som behöver åtgärdas. Rapporten används som underlag för att ta beslut om vilka lösningar som ska utvecklas.
Kunder
Digitalist har framgångsrikt utfört både små och stora användartester för bland andra Unionen och Socialstyrelsen, i syfte att förbättra både publika och interna system. Kontakta oss för se vad vi kan göra för er!
Läs också blogginlägget Vad är effektmål?
